By Högsta domstolen har beslutat att ett kolgruvföretag som vill bedriva verksamhet i södra Kalimantan provinsen bör få sitt tillstånd återkallat.
Inhemska aktivister, lokala tjänstemän och bevarandegrupper hävdade framgångsrikt att företaget, PT Mantimin Coal Mining, inte borde ha utfärdats ett tillstånd utan en fullständig miljökonsekvensbedömning.
Domen utfärdades i oktober, men parterna i målet har ännu inte anmälts officiellt och PT MCM:s tillstånd har ännu inte återkallats.
JAKARTA — Inhemska aktivister i indonesiska Borneo har gjort en stor vinst i en stämningsansökan mot ett kolgruvföretag som försökte verka på sin mark.
Efter en tvåårig domstolsstrid beslutade Indonesiens högsta domstol till förmån för en rättegång som hävdar att tillståndet för gruvföretaget, det indiskägda PT Mantimin Coal Mining (MCM) bör återkallas.
Den nationella regeringen beviljade företaget tillstånd i december 2017 att bedriva verksamhet i distriktet Central Hulu Sungai i södra Kalimantan-provinsen. Utfärdandet av tillståndet överraskade såväl lokala aktivister som lokala regeringstjänstemän, som under årtionden hade motsatt sig gruv- och plantationsprojekt i distriktet. Central Hulu Sungai är det enda distriktet i provinsen som förblir fritt från både kolbrytning och oljepalmplantager.
Med hjälp av Walhi, Indonesiens största miljöorganisation, tog lokalbefolkningen MCM och ministern för energi och mineralresurser till domstol och hävdade att tillståndet kringgick ett kritiskt steg: miljökonsekvensbedömningen, som kräver lokalt godkännande.
Parallellt med stämningen mobiliserade motståndare till gruvan en rörelse, som verkar online med hashtaggen #SaveMeratus för att hedra regionens regnskogade Meratusbergen, och organisera leveransen av mer än 1 000 handskrivna brev till president Joko Widodo.
”Högsta domstolens dom till förmån för Walhis krav är en seger för och med folket, och nu stöder nästan alla #SaveMeratus -rörelsen”, säger Kisworo Dwi Cahyono, chef för Walhis södra Kalimantan kapitel.
Protest banner och en trasa full av signaturer som uttrycker motstånd mot PT MCMs planerade gruva, fotograferad 2018. Bild av Tommy Apriando/Mongabay-Indonesien.
Enat lokalt motstånd
Liknande mark konflikter har inträffat i hela Indonesien, men Central Hulu Sungai är unik som lokala tjänstemän har stått tillsammans med inhemska invånare i deras orubbliga motstånd mot gruvprojekt på deras mark, sade Kisworo.
”Folket i Central Hulu Sungai har redan kommit överens om att regeringens långsiktiga planer bör skydda skogar, så att vi kan blomstra med jordbruk och ekoturism och utan gruvor och palmolja”, säger distriktets miljökontorschef, Muhammad Yanni.
De 51 800 hektar (128 000 hektar) Meratusbergen är hem för inhemska byar och skogar, men gruvor och plantager har tagit sig upp i backen i årtionden. Centrala Hulu Sungai distriktet har vägrat tillträde till gruvor och plantager som annars har funnit eftergifter någon annanstans i Borneo. Om gruvprojektet skulle gå framåt, skulle det hjälpa Asiens kolkraftsbomm samtidigt som det är i drift bredvid byar som fortfarande saknar el dygnet runt.
Mer än hälften av det blivande gruvområdet är ett avrinningsområde för skog samt en flod omgiven av flera Karst torn som sträckte ut fjällens längd och tillhandahöll försörjningsmöjligheter och vatten för de omgivande 8 000 invånarna.
”Området är viktigt eftersom det är källan till vatten för jordbruk, dricka och fiske,” Kisworo sagt.
En del av det 2 000 hektar (5 000 hektar) koncessionsområdet överlappar med byskog som staten beviljade autonomi 2017 och avsågs för biodling, odling, fiske, trädgårdsodling och ekoturism.
”Om floden är skadad, livsmedelstrygghet kommer också att vara. Om det bryts, som vi ser från andra distriktens gruvor, kommer vattnet att bli surt och fisken kommer att dö”, säger Sunarwiwarni, chef för distriktskontoret för livsmedels- och fiskesäkerhet.
Byn Batutannga, ett av de områden som skulle påverkas om PT MCM-gruvan skulle fungera som planerat. Bild av Tommy Apriando/Mongabay-Indonesien.
Som utländskt företag får PT MCM driftstillstånd från Jakarta; lokala företag får sina från distrikts- och provinsstyrelser. PT MCM beviljades sitt tillstånd i Central Hulu Sungai på grund av en gruvministeriets förordning 2017 som gjorde det möjligt för företaget att avancera flera koncessioner genom licensprocessen som om de vore en koncession.
Walhis låtalad hävdade att denna förordning gjorde det möjligt för MCM och ministeriet att kringgå kravet på att tillhandahålla en miljökonsekvensbedömning, som distriktsregeringen, som står bredvid lokalbefolkningen, behöll som sin sköld mot oönskade företag.
PT MCM har kallats ett spökföretag, eftersom tjänstemän i distriktet, provinsiella och centrala regeringar sade att de inte träffade någon av dess företrädare innan tillstånden beviljades.
Två gånger stämningen som försökte få PT MCM:s tillstånd återkallat lämnades till Jakartas domstolar. Första gången, i juli 2018, omfattade en lägre domstols undersökning av ärendet ett besök i det föreslagna gruvområdet. Domstolen vägrade att höra både rättegången och dess överklagande på grund av teknikaliteter, så Walhi lämnade in den till landets högsta domstol i april 2019. Invånarna hade redan börjat gå med på att få ersättning för att ge sin mark till PT MCM.
Domstolens beslut kom den 15 oktober 2019, men Walhi upptäckte bara beslutet i januari, via ett inlägg på domstolens hemsida. Gruppen har ännu inte fått en kopia av domstolens beslut, där domarnas resonemang bör klargöras.
Domstolen har beslutat att PT MCM:s drifttillstånd ska upphävas, men ministeriet för energi och mineraltillgångar har ännu inte gjort det. (I Indonesiens rättssystem kan domstolsavgöranden inte omedelbart bli föremål för talan. Alla parter i en rättegång måste bekräfta mottagandet av en skriftlig kopia av domen innan de måste agera på den.) I sin rättegång hade Walhi också krävt att ministeriet och PT MCM skulle täcka alla juridiska avgifter och domstolsavgifter i samband med rättegången.
Walhi vinst betyder inte #SaveMeratus rörelsen är över, Kisworo sade i ett pressmeddelande. Bergskedjan är provinsens ”tak”, sade han, och hälften av provinsens mark är täckt av oljepalmplantager eller gruvor.
”Kampen har varit lång, och det kommer att fortsätta att vara lång. Högsta domstolens dom bör vara ytterligare uppmuntran i kampen för att rädda Meratusbergen från andra gruvtillstånd.”
Banner bild: En flod som rinner genom Nateh by i centrala Hulu Sungai distriktet, av Tommy Apriando/Mongabay-Indonesien.
Denna berättelse rapporterades av Mongabays Indonesia team och publicerades först på vår indonesiska webbplats den 10 jan 2020.
Återkoppling: Använd detta formulär för att skicka ett meddelande till författaren till det här inlägget. Om du vill skriva en offentlig kommentar kan du göra det längst ner på sidan.
