By * Den indiska regeringen har kommit ut med en 10-årig plan för att skydda fåglar och bevara deras livsmiljöer. Minst 1 317 fågelarter har registrerats i Indien och cirka 100 av dem tillhör kategorin hotad.
* I utkastet till plan föreslås åtgärder för att skydda flyttfåglar, bevara våtmarker och fokusera på fåglar i stadsområden.
* I utkastet till plan, som har offentliggjorts, konstaterades att antropogena aktiviteter som leder till ökade utsläpp av växthusgaser också påverkar miljön på global nivå och uppmanade till åtgärder för att minimera och mildra sådana effekter på fågelfaunan.
Den 4 februari 2020 gick bilder av en sällsynt orientalisk dart som kämpar för att befria näbben från en plastbit viral. Händelsen rapporterades från Palwal i Haryana som, enligt nyhetsrapporten, har förlorat mer än hälften av sina våtmarker på 30 år (1970-2000) på grund av förändring av markanvändning som jordbrukets expansion. I juni 2018, i en liknande händelse, i en våtmark strax utanför Delhi, fick en svarthalsad stork sin näbb förseglad med en plastring runt den. Bilden hade blivit viral. Fågeln räddades senare efter omfattande insatser från skogsmyndigheterna.
Sådana incidenter där fåglar påverkas av skräp och plastavfall kan minskas som en del av en ny plan för att bevara fåglar och kontrollera dumpning av avfall i områden som våtmarker som är fågellivsmiljöer.
Med fokus på tigrar och elefanter, bevarande och skydd av fåglar ta baksätet i Indien. Nu, en tioårsplan som föreslagits av den indiska regeringen hoppas kunna bidra till bevarandet av fåglar och deras livsmiljöer i Indien.
Utkastet till Visionär perspektivplan (2020-2030) för bevarande av fågelns mångfald, deras ekosystem, livsmiljöer och landskap i landet — offentliggjordes av ministeriet för miljö, skog och klimatförändringar den 3 februari 2020, med synpunkter från alla berörda parter.
I planen föreslås en rad kortsiktiga, medelfristiga och långsiktiga planer för att skydda sällsynta och utrotningshotade fågelarter, starta program för återställande av arter av kritiskt hotade arter, införa landskapsstrategi för att kontrollera sin minskande befolkning, skydda fåglar i stadsområden, skydda deras livsmiljöer från att förvandlas till ödemarker och bevara våtmarker och kustområden som besöks av fåglar.
I planen noterades också att antropogena aktiviteter som leder till ökade utsläpp av växthusgaser också påverkar miljön på global nivå och uppmanade därför vetenskapliga insatser att minimera och mildra sådana effekter på fågelfaunan.
Skydda sällsynta, utrotningshotade och hotade fågelarter
Minst 1 317 fågelarter har registrerats i Indien mot omkring 10 000 arter som finns över hela världen. Av de 1 317 arter som registrerats i Indien är 72 endemiska för landet. Enligt en bedömning från Internationella naturvårdsunionen (IUCN) 2018 klassificeras totalt 100 arter av indiska fåglar som hotade. Av dessa kategoriseras 17 som ”kritiskt hotade”, 20 som ”hotade” och 63 som ”sårbara”.
Förutom dessa hotade arter finns det flera andra arter som kännetecknas av gles populationsstorlek och begränsad räckvidd och som i allmänhet anses vara sällsynta av naturvårdare. I utkastet till plan konstateras att 270 arter (21 procent) av indisk avifauna omfattas av kategorin ”sällsynta” och dessa omfattar raptorer, fasaner, bustarder, hornbills, kranar, storkar etc. som tillsammans klassificeras som sällsynta, utrotningshotade och hotade fågelarter (RET).
Fåglar utför olika ekosystemtjänster som bekämpning av skadedjur inom jord- och skogsbruk, bekämpning av gnagare, pollinering av växter, spridning av utsäde och skogsförnyelse, rensning, indikatorer på miljöhälsa och har sociokulturella och religiösa värderingar.
Trycket från antropogena aktiviteter som förstör deras naturliga livsmiljö och faktorer som miljöförstöring, förändringar i markanvändningen som snabb urbanisering och föroreningar utgör ett allvarligt hot mot deras överlevnad. Det leder också till ekologiska obalanser. I planen konstaterades till exempel att nedgången i populationen av gamar ledde till en alarmerande ökning av populationen av herrelösa hundar, särskilt i stadsområden i Indien. Det citerade en studie som visade att denna plötsliga ökning av den herrelösa hundpopulationen resulterade i höga rabiesincidenser som kostar landet omkring Rs. 34 miljarder (Rs 3 400 crores) mellan 1993-2006.
Utkastet till plan konstaterade att med tanke på ekologDe tjänster som fåglarna utför och deras roll för stabiliteten i ekosystemets funktion är det absolut nödvändigt att utarbeta en långsiktig plan för bevarande av fågelns biologiska mångfald, deras ekosystem och livsmiljöer.
Med sin tioårsplan syftar miljöministeriet till att göra just det. I utkastet till plan planeras 15 större program och olika verksamheter som skulle genomföras på kort sikt (2020—2024), medellång sikt (2024-2027) och på lång sikt (2027—2030).
Detta är ett tillägg till Indiens nationella handlingsplan för vilda djur (2017—2031), som också innehåller flera bevarandeåtgärder för att skydda fåglar och deras livsmiljöer. MoefCC hade också nyligen utarbetat Indiens nationella handlingsplan för bevarande av flyttfåglar och deras livsmiljöer längs Centralasien Flyway (2018—2023).
Genomföra fågelundersökningar i viktiga områden för biologisk mångfald
Det finns ett nätverk av 870 skyddade områden i Indien som omfattar nationalparker, naturreservat, samhällsreserver och naturreservat, och många av dem har hög fågelmångfald. Totalt 554 platser över hela landet har utsetts till ”viktiga fågel- och biodiversitetsområden (IBA)” varav 219 IBA ligger utanför det skyddade områdetsnätet och är under svår antropogen press. Den oroande delen är att de flesta av dem inte har någon handlingsplan för bevarande eller förvaltning recept för sitt uppehälle.
Men IBA, som är exceptionellt rika på fågelmångfald och andra RET arter, är sårbara för påtryckningar från antropogena aktiviteter, vilket leder till att deras livsmiljöer förstörs, vilket leder till en minskning av antalet. ”Därför får bevarandet av sådana livsmiljöer som stöder ett stort antal fågelarter större betydelse som fästen för bevarandet av den biologiska mångfalden”, sade utkastet till plan.
Av de 554 platser, 506 har globalt hotade arter och därför är det viktigt att omfattande förvaltningsplaner för IBA utanför det skyddade området nätverket prioriteras, sade utkastet till plan.
I utkastet till plan rekommenderas ”fågelundersökningar” i utvalda landskap för att identifiera nya IBA för bevarande av fåglar och annan biologisk mångfald. Rådet rekommenderade en bedömning av huruvida det befintliga nätverket för skyddsområden är tillräckligt med hänsyn till fågelns biologiska mångfald och representation av biogeografiska zoner samt prioritering av områden med hög fågelmångfald för att utveckla bevarandestrategier. Parlamentet efterlyste också en kvantifiering av det ekonomiska värdet av ekosystemvaror, tjänster och funktioner som förmedlas genom inrättandet av IBA.
Förra året kom den indiska regeringen ut med liknande rapporter kvantifiera det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster av tigerreserver.
Noterade ornitolog Bikram Grewal sade korrekt genomförande av sådana planer är nyckeln. — En fokuserad plan för skydd av fåglar är en lovvärd idé eftersom det förmodligen är för första gången som en sådan plan föreslås. Men det verkliga testet är alltid genomförandet eftersom det finns ett enormt utvecklingstryck på miljöministeriet. I hierarkin av bevarandeåtgärder kommer fåglarna långt under stora arter som tigrar. Var är pengarna för skydd och bevarande av fåglar och deras livsmiljöer,” Grewal berättade Mongabay-Indien.
I budgeten för 2020-2021 som presenterades av den indiska regeringen tilldelas Rs tre miljarder (Rs 300 crore) enbart för Project Tiger.
Skydda våtmarker för att skydda fåglar
Det finns för närvarande 201,503 våtmarker (över 2,25 hektar) i Indien och de flesta av dem är stressade på grund av urbaniseringens effekter, jordbruksavrinningar som kräver särskilda förvaltningsplaner för bevarande.
Samtidigt talade om vikten av inlandsakvatiska ekosystem som är viktiga fågellivsmiljöer, föreslog planen en bedömning av hälsan hos de 37 Ramsarplatserna i Indien, ekologi av Myristica träsk i västra Ghats, bevarandeplaner för utvalda våtmarker på hög höjd, mikroplast i utvalda våtmarker i inlandet och deras ansamling i livsmedelsväven, effekterna av invasiva främmande arter i våtmarker och de ekosystemtjänster som tillhandahålls av de inre akvatiska ekosystemen.
Indien är part i Ramsarkonventionen, som är ett internationellt mellanstatligt fördrag för bevarande av våtmarker.
”Våtmarker är ett av de säkra områdena för fåglar, men vad som händer med våtmarker runt om i landet berättar själva historien om bevarandet av fåglar i Indien. Se till exempel på den oplanerade utveckling som har tagit över alla våtmarker i Delhi och alla National Capital Region. Så, många av dem har inkräktats på och förstörts,” birder Savithri Singh berättade Mongabay-Indien.
— En annan punkt är att när det gäller politiken kring bevarande av fåglar finns det inga gemensamma ansträngningar för att utveckla sunda strategier. Det finns ingen kontinuitet i tankeprocesser. Genomförandet av denna politik är en avlägsen sak, säger Singh.
I utkastet rekommenderas ytterligare identifiering av kust- och havsområden som fungerar som lämpliga livsmiljöer för pelagiska fågelarter och kustfågelarter, följt av en integrerad bevarande- och förvaltningsplan för att främja hållbara metoder.
Parlamentet uppmanar också till bedömning och övervakning av effekterna av ”antropogena aktiviteter såsom utsläpp av avfall och obehandlat avloppsvatten, bortskaffande av fast avfall, inklusive plast, oljeutsläpp och utsläpp av barlastvatten, trålning osv. samt påverkan av invasiva och främmande arter och patogener på kustbiotiska samhällen med betoning på fågelpopulationer.”
I utkastet till plan eftersträvades också en bedömning av havskräpet, inklusive makroplast, som påverkar kustfågelpopulationen genom kvävning eller oavsiktligt födointag.
Kartplatser kritiska för flyttfåglar
Av de 1 317 arter som registrerats i Indien är cirka 30 procent flyttande. Nästan 370 flyttfåglar besöker Indien genom tre flygvägar — Centralasien Flyway (CAF), östasian-Australasian Flyway (EAAF) och Asian-East African Flyway (AEAF). Över 80 procent av flyttfåglar (307 arter) besöker Indien genom CAF och bland dessa är 87 arter av stor betydelse för bevarandet, inklusive två kritiskt utrotningshotade, fem utrotningshotade och 13 sårbara arter.
I utkastet till plan föreslås kartläggning och bedömning av kritiska övervintrings- och stoppplatser för flyttfåglar i Indien. Rådet rekommenderade artspecifika handlingsplaner för bevarande av utvalda flyttfåglar, en nationell databas över flyttfåglar och deras livsmiljöer, bedöma hoten mot flyttfåglar och deras livsmiljöer samt utarbeta mildrande åtgärder.
Parlamentet begär en bedömning och övervakning av konfliktområden mellan fåglar och människor, inklusive agroekosystem, vindkraftparker och flygfält, för att mildra sådana konflikter och även effekterna av nattljus, luft- och bullerföroreningar på avifaunan. Rådet rekommenderade utarbetande av standardiserade handlingsprogram och riktlinjer för förvaltningen av flygfält för att minimera fågelfarorna för flygplan och strategier för fågelfria flygplatser i landet.
Genomföra fågelinventering i stadsområden
I utkastet till plan uppmärksammades också den minskande populationen av fåglar i stadsområden. Till exempel har flera fågelarter som hussparv, rödventilerad bulbul, kråka, fläckig uggla etc. visat en drastisk nedgång i populationen på grund av den ökande urbaniseringen i Indien.
Det efterlyste en konsolidering av grundinformationen om fåglar och deras befolkningsstatus i större städer och städer i landet, studera urbaniseringens inverkan på fågelmångfalden, deras livsmiljöer och beteende, övervaka gränssnittet mellan fåglar och människor i stadsmiljöer för nya frågor som rör hälsa och andra konflikter, genomföra fågelinventering och studera ekologi rensning fåglar i urbana agglomerat.
Rådet rekommenderade också inrättandet av ett toppmodernt centrum för övervakning av sjukdomar för identifiering och övervakning av sjukdomar hos vilda fåglar, övervakning av zoonotiska och icke-zoonotiska sjukdomar hos vilda fåglar på utvalda platser i landet och utarbetande av standardiserade operativa förfaranden (SOP) för mildrande sjukdomsutbrott hos fåglar.
Utkastet till plan syftade också till att utveckla ett ”nationellt nätverk av fågelskådare för effektiv spridning av information och framgångshistorier om bevarande av fåglar genom medborgarvetenskapliga initiativ och elektroniska medier”.
